Här finns framtiden för korven
Tillbehören gör måltiden
Professor Tommy Cederholm, Uppsala universitet, är expert på näringsfrågor och folkhälsa. Han konstaterar att mer än hälften av befolkningen äter mer än den nuvarande rekommendationen på 500 g rött eller processat kött per vecka. Men också att kopplingen till olika sjukdomar inte är odiskutabel.
Det finns plats för väldigt mycket olika mat under ett liv, säger Tommy Cederholm. Det är klart att vi kan äta korv – jag gör det. Men välj med eftertanke. Mat ska vara god förstås, men vi vill också att den ska hjälpa oss att leva länge och vara friska. Och att den ska vara bra för miljön i det långa loppet.
– Därför är det intressant att se den produktutveckling av korv som sker idag med fokus på bland annat fettkvalitet, att välja andra råvaror som kyckling (vitt kött) och att byta ut en del av köttet mot vegetabilier.
– Sen är det väldigt viktigt vad vi äter till korven. Bra korv stekt i olivolja med tillbehör som fullkornsbröd, grönsaker, linser, bönor, ärter. Och sen dessert med frukt och nötter. Det är en utmärkt måltid.
Livsperspektiv avgör
Dietisten Stina Nordqvist konstaterar att hälsa är en helhet. Många olika faktorer förutom mat påverkar att barn mår bra och är friska. Det handlar bland annat om sömn, motion och stimulans. Men som förälder vill man ju att barnen ska äta och korv är ofta populär barnmat.
Korv smakar gott, säger Stina Nordqvist. Det är trygg mat, ser alltid likadant ut. Andra barn äter. Preferensen för fet, salt smak är nedärvd.
– Min uppfattning är att man både behöver se till mängd och över tid. Att mycket korv under några småbarnsår inte är någon stor hälsorisk i ett livsperspektiv.
– Men välj bra korv, se till kötthalt och nyckelhålsmärkning för mindre fett. Fast för barn är i och för sig för mycket protein snarare aktuellt än för mycket fett.
– Den rekommendation som finns idag innebär 2 vanliga grillkorvar eller 4-5 skivor falukorv i veckan. Det innebär en korvmåltid med traditionell korv. Men kolla de nya korvalternativen med andra råvaror. Och välj bra tillbehör, säger Stina Nordqvist.
Saltmärkning önskas
En annan aktuell hälsofråga är att vi äter för mycket salt, dubbelt upp mot rekommendationen. Mycket av saltet finns i färdigmat som korv, andra charkuterier och bröd.
Projektledaren Minna Hellman presenterade nya resultat från Konsumentföreningen Stockholms saltundersökning. 300 produkter har undersökts 2013 och 2016.
Skillnaderna är mycket små, konstaterar Minna Hellman. Salthalten har minskat något i falukorv och köttbullar, men istället ökat lite i grillkorv, varmkorv och bacon.
I några länder bl a Finland, USA och England har man drivit kampanjer för att av hälsoskäl minska saltkonsumtionen. Man har kunnat se en minskning av hjärt-kärlsjukdomar. Men i Sverige är ingen kampanj aktuell.
– Många producenter önskar en möjlighet att skriva på förpackningen att en produkt har ”sänkt salthalt”. Men idag finns inga gränsvärden och ingen vill gå före. Den frågan vill vi gärna diskutera med myndigheter och producenter, säger Minna Hellman.
Nya spännande alternativ
Christina Möller, preses i Korvakademien, har botaniserat bland de nya alternativa korvarna och som avslutning bjöds seminariedeltagarna på några nya spännande alternativ:
Axfood lanserar en korv med hälften kött, hälften vegetabilier s k Fifty-fifty-korv. Initiativet kommer från hållbarhetschefen Åsa Domeij, tidigare språkrör i Miljöpartiet. På seminariet bjöds korv med hälften mungbönor, god med intressant konsistens.
Kronfågel lanserar ett nytt sortiment med kycklingkorv. Där ingår wienerkorv, prinskorv och falukorv. Kycklingkorv har funnits tidigare, men man har jobbat hårt för att göra en alternativ korv som kan konkurrera smakmässigt.
Roland Persson, Årets kock 1990 och ledamot i Korvakademien, hade specialtillverkat en korv med låg salthalt, ungefär hälften mot normalt. En mycket god korv, som föll seminariedeltagarna i smaken. Men det kan också vara bra att veta att det tar 7-10 dagar att vänja smaklökarna vid mat med lägre salthalt.
Det är mycket spännande att se hur man både kan komplettera våra traditionella korvar med bra tillbehör och hitta nya favoriter med nya råvaror och recept, säger Christina Möller.
– Nu är det viktigt att vi konsumenter och korvälskare ställer krav på producenter och butiker så att nya, goda och hälsosamma alternativ blir tillgängliga för oss.
Maud Lindblå